Premiärdoppet, en fasansfull sten och vi hälsar på en kär kille

Drog till klubben mitt på dan för att träna lite NoseWork inne i klubbstugan. Klubben var upptagen  så jag åkte vidare till hundbadet på Malmön och fixade gömmor där. Garbo skötte sig utmärkt och nosade upp gömmorna trots störning av andra hundar. Belöningen blev, förutom godis och lek, ett bad i Mälaren. Garbo var som en fisk i vattnet tills hon upptäckte en sten en bit ut. Jag tror aldrig jag någonsin, i hela mitt liv, sett något komma så fort upp ur vattnet som hon gjorde, hon fullkomligt flög över vattenytan. 

 

Där ligger den hemska stenen, vattnet kluckar mot den och den är bara helt fasansfull.

Kolla blicken på Garbo....

Hon flög upp!

Trots stenen var vattnet väldigt lockande, hon hoppade i
en bit bortanför stenen och simmade en stund.

Heja hunden.

Å så upp igen
 

Fokus i blicken

Lite vila

Sen påt igen

Vila

Vackert

Så var hon tvungen att utmana stenen igen...

Det gick väl så där...

En lov på stranden och...

...sedan titta på avstånd.

Lite närmare...

Men NEJ, Garbo lade benen på ryggen och drog upp på stranden igen. Vi gick upp till bilen en stund och vilade, för att sen gå ner till stranden igen. Synd att kameran låg kvar i bilen annars hade jag tagit en bild där nyfikenheten vann över rädslan. Garbo gick fram till stenen och luktade på den och såg ut som att "var det inte värre än så här?"
 

Senare på dan åkte vi till Skultuna för att hälsa på Bobby och hans nya familj. Å älskade kisse vad bra han har fått det. Han har en egen husse som går upp mitt i natten och leker med honom, en lillmatte som lär honom åka skateboard och en matte som har ordnat sängplats med egen kudde och täcke åt honom. Numera tituleras katten Kung Bobby den 1:a.
Jag är så glad att han hamnade hos min kusin Kenneth och hans familj, det kunde inte ha blivit bättre.

Där sitter han och tittar på oss :)
 

Han kom ut när vi hade stoppat tillbaka
Garbo i bilen

Kennet och hans sambo Kerstin fixade god mat, grillad lax, kyckling och karré, ugnsrostad potatis, kålrot och morot, en underbar mozzarellasallad, goda såser och som grand final en rabarberpaj. Behöver jag säga att magarna stod i fyra hörn på oss. Vi hade en jättetrevlig kväll i Skultuna. De som känner mig vet ju att jag inte är helt hundra när det kommer till att hitta till olika ställen. Min GPS är min bästa vän! trodde jag i alla fall! På väg ut ur Skultuna tyckte GPS rösten att jag skulle åka mot Stockholm...kanhända jag hade gjort det om inte Olli hade påpekat att det inte var någon bra idé. Min direkta fråga blir då "varför ska man ha en GPS om man i alla fall måste hålla reda på att man inte kan ta av mot Stockholm om man ska till Köping??? Så väldigt förvirrande. På fredag ska vi åka nedåt i landet, långt bort...hoppas vi är hemma på söndag igen för min semester börjar inte fören vecka 30.

En egen soffa i uterummet minsann :)

Lillmatte Caroline hjälper Bobby upp på brädan

Såja, nu åker vi.

Linus fyller 30 år.

Den här dagen, halvsju på kvällen, för trettio år sedan föddes min äldsta son. Det känns som om det bara var för ett ögonblick sedan. Tiden springer iväg. Vi var såklart på plats hemma hos Linus och Julia för att fira honom med presenter och blommor. Som vanligt hade Julia bakat massor med godsaker. Barnen såg vi inte mycket av, dom stojade på sitt håll, det var bara minstingen Gottfrid som höll sig hos oss. Gottfrid avslutade kvällen med ett gitarrsolo som hade fått självaste Carlos Santana att bli imponerad. Det finns inget som är bättre än att få vara hos sina nära och kära, man blir varm i hela hjärtat.

För övrigt så har jag jobbat. Jag har ju det bästa och roligaste jobbet, jag lär mig, fortfarande efter 40 år, nya saker varje dag. Efter jobbet fick Garbo leta NoseWork gömmor inomhus, 4 gömmor i sovrummet, hon hittade alla.

Min kompis/jobbarkompis Lisbet och hennes man Jörgen, som är två väldigt trevliga och snälla människor, levererade en kökssoffa och ett linneskåp, grejerna står nu i vår källare och väntar på vidare leverans norrut i länet.

Imorgon har jag trädgårdstjänst, spårträning och städning på schemat, det blir hur bra som helst.

Grattis Linus
på din 30-årsdag.
På bilden är Linus 1 vecka gammal, han
kunde stå stadigt på sina små fötter.



 

 Nikola spexar framför kameran.

Gottfrid är inne i en vispperiod, han har med sig visp och bunke överallt.



Jag och min älskade unge Linus.

Lägg till bildtext

Kusinerna Elias och Nikola planerar...



Julias brors sambo och deras barn.

Julias bror.

Linus och Jimmys farfar, Mats, visar vad
blank han är på huvudet.

Jimmy och Gottfrid, två ärtor i en skål.

Jimmys sambo, Julia, och Gottfrid.

Paketöppning...

Yes! Äntligen en Djurgårdströja :)

Bella.

Linus och Jimmys farmor, Brittie.

 

Gottfrid.
 



Julia P och Hugo fastnade inte på bild, antagligen höll dom sig undan :)