Nu vet jag precis vad folk menar....

...när de säger att "det svartnade för ögonen". På jobbet idag skulle jag göra en sak som jag gjort hundratals gånger förut, jag stod/satt precis som sjukgymnasten visat mig att jag ska göra. Det small till i ryggen och gjorde ont! Efter att jag kommit upp och började röra på mig så lättade det lite och jag fortsatte jobba. På eftermiddagen satt vi och fikade och jag skulle resa mig, då small det till igen och det var då jag fick reda på vad "svartna för ögonen" innebär. Vilken smärta! jag vet sedan tidigare att det enda raka är att försöka röra på sig. Någon hämtade en rollator som jag kunde hänga på och så gick jag och gick och gick...Sån tur att jag har bra jobbarkompisar som hejade på mig. Fick en tid till doktorn omgående och fick skjuts med vår sjuksköterska Cajsa till vårdcentralen. Efter ett doktorbesök och hämtning av olika smärt/muskelavslappnande mediciner så åkte vi tillbaka till jobbet jag och Cajsa. Jag inväntade Johannna som slutade samtidigt som mig och vi åkte hem.

Jag är en aktiv människa så det här att inte kunna röra mig som jag vill tär på mig! Så klart kunde jag inte åka och träffa Lena och Lise-lott och träna hund, så jäkla tråkigt. Det är bara att bita ihop och rida ut den här stormen, den kanske inte hänger kvar så länge, det hoppas jag  i alla fall.

Jag vet inte om någon mer är som mig när man känner sig lite opigg? Jag längtar efter mina ungar, och jag vill att de ska vara här. Jag vill att mina vänner ska vara här, mina syskon, min släkt...oj oj oj hör ni vad jag ömkar mig själv.

Nu ska jag dra något gammalt över mig och hoppas på att morgondagen blir bättre. Hej hopp! 

Min unge Linus och hans unge
Elias.

Fina Anna, Linus fru, och lilla Hugo.

Nisse och Jimmy...

Jimmy, Hanna och Ebba..

Jimmy och Hanna..

Hanna och Olli..

Denis, Hanna och Nikola..

Anna, Linus och deras
grabbar Hugo och Elias.

Mitt hjärta Ebba

Elias ett annat hjärta..

Hugo hjärtat.

Nikola hjärtat.

Stor och lillhjärta Radovanovic.

Mitt hjärta Olli.