Vad glad man blir av ett brev.

Var på en liten utbildning tillsammans med jobbarkompisar på förmiddagen. Det var lärorikt och det är fortfarande, vid min rätt så höga ålder, jätteroligt att lära sig nya saker. Jag tror att Verra är den mest tålmodiga läraren, hon svarar alltid snällt även om man kommer med korkade frågor och även om hon får upprepa sig många gånger...

Vid lunch dånade jag och Cissi ner till jobbet och käkade isterband och stuvad potatis, det var gott. Jag och Cissi fortsatte jobba efter lunch, det var tur att hon slutade klockan tre för då var vi rätt så trötta på varandra och på alla fel vi hittade både här och där ;)

I kväll blev det Bruketträning med Lena och Nodde. Jag och Neema harvar vidare med framförgåendet, försökte klura ut varför hon går superfint åt ett håll men inte åt det andra. Vi fortsätter klura vidare imorgon på klubben. Det blev en bra träning, hundarna var glada och det var vi med. Vi har alltid roligt på våra träffar. En sak som är extra rolig/konstig, varje gång vi är på Bruket, är att det nästan alltid händer något oväntat...ibland kommer polisen farandes och kör så det skriker i däcken, en annan gång är det en människa som gör något oväntat. I kväll var det en man som cyklade fram och tillbaka "minst 100 gånger". Inget att bry sig om förstås, för människor får ju cykla fram och tillbaka hur mycket de vill...eller?? 

Ni ser det behövs inte mer än en man på cykel för att förgylla en kväll på Bruket.

Min gulliga kusin Johanna, som bor i Kiruna, hade postat ett brev till mig som låg och väntade när jag kom hem från jobbet. Jag blir glad som ett barn när jag får "riktiga" brev, alltså brev som någon har skrivit för hand, klistrat på ett frimärke och skickat på posten. I brevet låg ett fint kort och ett presentkort. Tack gulliga apkusin <3.

Till mig..

...från en apa i norr..

...ett fint kort..

..med hjärtevärmande rader.

Nodde i framåtsändandet..

..kryp..

..och ljudgivning.

Metallapporten..

..flög när belöningen kom fram.

Och så apporten för dom stora killarna, ser ni att
Nodde har tre ben i luften.

Nodde har en blå boll...

...som han gärna vill behålla..

.."kom och ta den om ni kan" hörde jag att han sa
när han susade förbi...

Ha ha ha! han är underbar.

Så! nu var det slutlekt, på nästa moment som är..

..rutan!

eller som det heter...

framåtsändande med...

...ställande.

Japp...

..snart så..

..där..

..satt den!

Neemas boll är rosa?

..och Noddes boll är grå? Neema är skeptisk.

Rätt boll i rätt mun.

Sen blev det jagis..

Hjääälp, hon är efter mig.

Å där om hon ikapp.

Full fart.

Neema..

Min fina hund.

Speciell <3 

Jag har en förkärlek för taklök, så de här köpte jag för presentkortet. Tack igen Johanna.