Varm lydnad, en kall fisk och tiden har inte läkt några sår...

En varm kväll var det igår på klubbens lydnadstävling...faktiskt jättevarmt tills solen började gå ner. 

Det var många duktiga hundar och förare.

Sandra och Mika tävlade i ettan
och bev klassvinnare där..

Emilie och Sandra..

Sofia

Idag var det också varmt och mellan varven önskade
jag att jag var lika cool som Samuraj...

...skönt att simma omkring i svalkande vatten..

Neema gillar svala kvällar.

I går var det ett år sedan vi var upp till Pajala och begravde pappa Sören Ejderlöf, imorgon är det ett år sedan Kicki blev sjuk....än har inte tiden läkt några sår...

Pappa Sören är saknad...

...det är Kicki med..

Jag Kicki och Mats i Polcirkeln...

Hej älsklings Kicki

 En storasyster har vissa rättigheter, hon får till exempel stänga in sina syskon i en garderob, ett syskon på varje hylla..hon får behandla småsyskon som luft och hon får lura av dem deras lördagsgodis. Trots garderob, att vara luft och uteblivet lördagsgodis så var du min idol, du var min trygghet.  Jag saknar dig så jättemycket, du var navet som vi alla satt fast i.  

Precis som alla syskon så var vi osams som hund och katt ibland, du portade mig från ditt rum och jag fick avlägga en avgift för att få komma in…mamma och Seppo blev galna på oss många gånger. När du träffade Henry och flyttade till Luleå så var jag rätt så glad, äntligen var rummet som jag tidigare fått betala för att komma in i mitt. Det gick ett par veckor sen började jag sakna dig, ibland saknade jag till och med våra fajter. Så småningom flyttade du och din lilla familj tillbaka hit till Skinnsberg, du hade fått din första son och jag hade fått min dotter. Det var då jag kände att jag älskade dig.

Åren har gått i en rasande fart med både med och motgångar för oss båda, vi har stöttat varandra när det har behövts, framförallt så har känslan av att veta att du funnits där varit den bästa. Du var den bästa.   Alltid så klok, allt du sade hade en betydelse, du höll inte på och babblade i onödan.

Under din sjukdomstid så har vi varit hos dig ofta, dina barn Anders Sofie Joel och Moa, våra systrar  Katja och Annica och dina syskonbarn Hanna och Yonna.  Det dina barn alltid har nämnt i samma mening som ditt namn är att du var deras trygghet. Det var till dig de vände sig om de behövde goda råd eller bara tröst. Det måste vara det bästa betyget en mamma kan få. Det jag tar med mig från din sjukdomstid är att vi alla runt dig har kommit varandra närmare.

Det går inteatt med några ord beskriva vad ett syskon betyder, men det jag vet är att syskon är bland det värdefullaste man har och den gåvan, att vara en i syskonskaran, ska man vara rädd om.

Jag älskar dig så mycket min syster, du fattas hela tiden i alla sammanhang. Var du än är nu så hoppas jag att du har allt det som du är värd.

Massor med kramar till dig från mig.